Tjänstepensionen är den del av din pension som din arbetsgivare betalar in, och för de flesta anställda i Sverige utgör den 25–50 procent av den totala framtida pensionen. Den hanteras separat från den allmänna pensionen, betalas direkt av arbetsgivaren och kan växa rejält om du är aktiv med dina val. Den här guiden förklarar hur systemet är uppbyggt, vilka avtal som gäller, hur mycket som betalas in och vad du faktiskt behöver göra för att inte missa pengar.
Vad är tjänstepension?
Pensionen i Sverige vilar på tre pelare. Den allmänna pensionen (inkomstpension och premiepension) betalas av staten via Pensionsmyndigheten. Tjänstepensionen betalas av din arbetsgivare och administreras av försäkringsbolag. Det privata sparandet är vad du själv väljer att lägga undan.
Tjänstepensionen är alltså inte en del av den allmänna pensionen, utan ett komplement som arbetsgivaren sätter av varje månad. Du behöver inte göra något aktivt för att premien ska betalas in, men du kan och bör göra aktiva val om hur pengarna placeras.
Har alla tjänstepension?
Ungefär 90 procent av alla anställda i Sverige har tjänstepension. Om din arbetsgivare har kollektivavtal har du alltid tjänstepension, utan undantag. Utan kollektivavtal beror det på om din arbetsgivare tecknat ett individuellt pensionsavtal för dig.
De grupper som oftast saknar tjänstepension är ungdomar med osäkra anställningar, egenföretagare och anställda inom konsult- eller bemanningsföretag. Har du en tillsvidareanställning hos en stor arbetsgivare är sannolikheten hög att du har det.
Du behöver inte vara med i facket för att ha tjänstepension. Det räcker att din arbetsgivare är bunden av kollektivavtal.
Hur mycket betalar arbetsgivaren in till tjänstepensionen?
Arbetsgivaren betalar normalt 4,5–6 procent av din bruttolön till tjänstepensionen varje månad. På den del av lönen som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp (625 500 kronor år 2026) är avsättningen betydligt högre, vanligtvis 30–31,5 procent.
Konkret: en månadslön på 35 000 kronor ger typiskt 18 900–25 200 kronor per år i tjänstepensionssparande, beroende på avtal och arbetsgivare.
| Avtal | Vem | Åldergräns | % under 625 500 kr | % över 625 500 kr |
|---|---|---|---|---|
| ITP1 | Privatanst. tjänsteman (born 1979+) | 25 år | 4,5 % | 30 % |
| ITP2/ITPK | Privatanst. tjänsteman (born 1978-) | 28 år | 2 % (ITPK) + förmånsbestämd del | — |
| Avtalspension SAF-LO | Privatanst. arbetare | 22 år | 4,5 % | 30 % |
| AKAP-KR | Kommunalt anställd | Ingen | 6 % | 31,5 % |
| PA16 (avd. 1) | Statligt anst. (born 1988+) | Ingen | 6 % | 31,5 % |
Vilka tjänstepensionsavtal finns det?
Det finns fyra stora kollektivavtalade tjänstepensioner i Sverige, var och en för en specifik del av arbetsmarknaden.
ITP — för privatanställda tjänstemän
ITP (Industrins och handelns tilläggspension) administreras av valcentralen Collectum och gäller privatanställda tjänstemän. Avtalet delas i två versioner beroende på födelseår.
ITP1 gäller dig som är född 1979 eller senare. Arbetsgivaren betalar 4,5 procent av lönen upp till 625 500 kronor per år från det år du fyller 25. Du väljer själv var premien placeras. Gör du inget val hamnar pengarna hos Alecta i en traditionellt förvaltad försäkring (ickevalsalternativet).
ITP2 gäller dig som är född 1978 eller tidigare. Här finns två delar: den premiebetämda ITPK (2 procent från 28 år, du väljer förvaltning) och en förmånsbestämd del som arbetsgivaren ansvarar för och som är placerad hos Alecta.
Avtalspension SAF-LO — för privatanställda arbetare
Avtalspension SAF-LO gäller om du är privatanställd arbetare. Valcentral är Fora. Premien är 4,5 procent av lönen upp till 625 500 kronor och 30 procent ovan det, och börjar betalas in från att du fyller 22 år. Gör du inget val placeras premien hos AMF i en traditionell försäkring.
AKAP-KR — för kommunalt anställda
AKAP-KR gäller om du arbetar i en kommun, region eller kommunalt bolag. Premien är 6 procent av lönen, och avtalet saknar nedre åldersgräns, vilket innebär att du kan tjäna in tjänstepension även som sommarvikarie. Ickevalsalternativet är KPA Pension.
PA16 — för statligt anställda
PA16 (Pensionsavtal för arbetstagare hos staten) gäller statligt anställda. Om du är född 1988 eller senare tillhör du avdelning 1 med 6 procents premie och ickevalsalternativet Kåpan Pensioner. Valcentralen är SPV (Statens tjänstepensionsverk). Statligt anställda kan normalt ta ut tjänstepension tidigast från 61 år, inte 55 som i privat sektor.
Premiebetämd eller förmånsbestämd pension?
De flesta moderna tjänstepensionsavtal är premiebetämda. Det innebär att det är fastställt hur mycket arbetsgivaren betalar in, men inte hur stort slutbeloppet blir. Du bär placeringsrisken. Ju bättre dina fonder presterar och ju lägre avgifter du betalar, desto mer pension får du.
Den äldre modellen är förmånsbestämd pension, som finns kvar i ITP2 och delar av PA16. Där är slutpensionen bestämd till en viss procent av slutlönen, och arbetsgivaren bär risken. Du kan inte påverka beloppet genom aktiva val.
Hur kan du förvalta din tjänstepension?
Inom de flesta avtal väljer du mellan två förvaltningsformer.
Traditionell försäkring innebär att försäkringsbolaget placerar kapitalet i en mix av räntepapper, aktier och fastigheter. Bolaget ger vanligen en garanti på en viss minsta avkastning. Avgifterna är låga.
Fondförsäkring innebär att du väljer fonder själv. Ingen garanti finns, men potentialen för högre avkastning är större. Du bär all risk.
Om du inte gör något aktivt val placeras premien i ickevalsalternativet, en traditionellt förvaltad försäkring hos det avtal-anvisade bolaget. Ickevalsalternativen har generellt låga avgifter och är ett godkänt, om än passivt, alternativ.
Oavsett förvaltningsform: välj fonder med låg avgift. En global aktieindexfond som kostar max 0,2 procent per år i avgifter är ett vanligt riktmärke för långsiktigt pensionssparande. Höga avgifter äter upp kapitalet betydligt mer under en 30-årig sparhorisont än vad som syns i det korta perspektivet.
När kan du ta ut din tjänstepension?
De flesta tjänstepensioner kan du ta ut från att du fyllt 55 år. Statligt anställda (PA16) har en lägre gräns på 61 år.
Automatisk utbetalning börjar ofta vid 65 år om du inte aktivt stoppar den. Vill du vänta, exempelvis för att inte överstiga gränsen för statlig inkomstskatt, behöver du kontakta ditt pensionsbolag.
Du väljer om pensionen ska betalas ut livsvarigt (så länge du lever) eller under en kortare tid, exempelvis 5, 10, 15 eller 20 år. En kortare utbetalningsperiod ger högre månadsbelopp men avslutas vid periodens slut, oavsett om du lever vidare.
Nya regler (i kraft 2026) gör det möjligt att pausa pågående utbetalningar, vilket kan vara fördelaktigt om du väljer att arbeta som pensionär och vill undvika att hamna på en hög skattebracket.
Har du tjänstepension hos flera bolag (vilket är vanligt om du bytt jobb) har du flera separata utbetalare. De samlas inte automatiskt.
Hur beskattas tjänstepensionen?
Tjänstepensionen beskattas som inkomst, inte som kapitalinkomst. Det är en vanlig missuppfattning att den beskattas med 30 procent kapitalskatt. Skatten beror i stället på din totala inkomst det år du tar ut pension, precis som för löneinkomst. För de flesta pensionärer landar den effektiva skatten på 20–30 procent.
Vad är efterlevandeskydd i tjänstepensionen?
Efterlevandeskydd ger din familj ekonomisk trygghet om du dör. Det finns i två former.
Återbetalningsskydd innebär att det kapital du sparat ihop betalas ut till dina efterlevande om du dör. Nackdelen är att du inte tar del av de så kallade arvsvinsterna, den bonus som delas ut till försäkringstagare utan återbetalningsskydd när andra i kollektivet dör.
Familjeskydd ger ett förutbestämt belopp till familjen, oberoende av hur mycket du hunnit spara. Premien dras från din pensionspremie, vilket sänker din egen pension.
Att välja återbetalningsskydd ger mer trygghet för familjen, men ger dig en lägre pension än om du väljer bort det.
Kan du flytta din tjänstepension?
Kollektivavtalad tjänstepension kan du normalt flytta relativt fritt, men bara till de bolag som är godkända inom ditt avtal.
Individuell fondförsäkring eller depåförsäkring kan du sedan 1 juli 2022 flytta oavsett när den tecknades. Har du en gammal arbetsgivares individuella tjänstepension krävs i vissa fall att den tidigare arbetsgivaren godkänner flytten.
Äldre traditionell försäkring tecknad före 2007 är inte automatiskt flyttbar. Det är pensionsbolaget som avgör.
Har du lämnat ett bolag som inte längre är valbart hamnar din försäkring i ett fribrev och fortsätter att förvaltas utan att du kan göra nya val om placering.
Vad gör du om du saknar tjänstepension?
Saknar du tjänstepension behöver du kompensera med eget sparande till pension. Pensionsmyndigheten rekommenderar som riktmärke att spara 4,5–6 procent av din lön före skatt.
Alternativ att spara i:
- ISK (investeringssparkonto): enkelt och skatteeffektivt för de flesta
- Kapitalförsäkring: liknar ISK men med viss försäkringsinpackning
- IPS (individuellt pensionssparande): ger skatteavdrag i deklarationen, men pengarna är låsta tills pension
- Pensionsförsäkring: liknar IPS, låst kapital
Är du egenföretagare är löneväxling ett alternativ att undersöka om du byter till anställning: du byter ut en del av lönen mot högre pensionsavsättning, vilket ofta är skattefördelaktigt för båda parter.
Hur tar du reda på vilken tjänstepension du har?
Det enklaste sättet är att logga in på minpension.se. Där visas alla dina tjänstepensioner samlat, med uppgifter om bolag och prognostiserade belopp. Du kan göra egna prognoser för olika pensionsåldrar med hjälp av pensionskalkylen.
Pensionsmyndighetens Mina sidor visar den allmänna pensionen och inkluderar ofta även tjänstepension från kopplade bolag.
Vet du inte vilket avtal du tillhör, fråga personalansvarig på din arbetsplats.
Detta är allmän information, inte personlig finansiell rådgivning.
