Begravningsavgift är en obligatorisk avgift, egentligen en skatt, som alla folkbokförda i Sverige med en beskattningsbar inkomst betalar via skattsedeln. För 2026 ligger avgiftssatsen på 29,2 öre per intjänad hundralapp i de flesta kommuner, med egna, lägre satser i Stockholm och Tranås. Avgiften ger rätt till en gravplats, kremering och en enkel ceremonilokal, oavsett tro eller medlemskap i något trossamfund.
5 viktiga saker att veta om begravningsavgiften
Begravningsavgiften regleras i begravningslagen och finansierar samhällets grundläggande begravningsverksamhet: att alla som avlider i Sverige får en värdig gravsättning eller kremering, oberoende av religion eller ekonomi. Här är de viktigaste sakerna att känna till innan du läser vidare:
- Avgiften dras automatiskt via den kommunala inkomstskatten och syns som en egen post på skattsedeln vid sidan av kommunalskatten.
- Alla folkbokförda med en beskattningsbar inkomst betalar, oavsett trostillhörighet eller medlemskap i något trossamfund.
- Avgiftssatsen skiljer sig mellan Stockholm, Tranås och övriga kommuner, eftersom huvudmannaskapet ser olika ut.
- Begravningsavgiften är inte samma sak som kyrkoavgiften, även om båda dras via skattsedeln.
- Avgiften täcker bara den praktiska begravningsverksamheten, inte begravningsbyråns tjänster eller personliga inslag som blommor och minnesstund.
Vad kostar begravningsavgiften 2026?
Kammarkollegiet fastställer varje år avgiftssatsen utifrån Svenska kyrkans huvudmäns beräknade kostnader för kommande års begravningsverksamhet och Skatteverkets prognos för invånarnas totala förvärvsinkomster. För inkomståret 2026 gäller:
| Kommun | Avgiftssats 2026 |
|---|---|
| Stockholm | 0,070 kr (7,0 öre) |
| Tranås | 0,285 kr (28,5 öre) |
| Övriga kommuner | 0,292 kr (29,2 öre) |
I praktiken innebär det att en person med en beskattningsbar inkomst på 350 000 kronor betalar ungefär 1 022 kronor om året i en kommun med den vanliga satsen, jämfört med bara 245 kronor i Stockholm. Skillnaden beror på att Stockholm och Tranås är de enda kommuner där kommunen, inte en församling inom Svenska kyrkan, är huvudman för begravningsverksamheten och därför sätter sin egen sats.
Vad täcker begravningsavgiften – detta ingår
Begravningsavgiften täcker en bestämd uppsättning tjänster, oavsett var i landet du är folkbokförd:
- Bisättning, det vill säga förvaring av den avlidne fram till gravsättning eller kremering
- Transporter av den avlidne inom huvudmannens förvaltningsområde
- En neutral ceremonilokal, till exempel ett kapell, utan religiösa symboler
- Kremering
- Gravsättning, inklusive gravöppning och återfyllning, oavsett om det är en kista eller en urna
- En gravplats i 25 år på en allmän begravningsplats
- Skötsel av begravningsplatsens gemensamma ytor och kulturhistoriskt värdefulla gravar
Vilka kostnader ingår inte – vad betalar dödsboet?
Det som inte täcks av begravningsavgiften bekostas normalt av dödsboet, inte av de efterlevande privat. Hit hör begravningsbyråns arvode och administration, kista och eventuell urna, transporter utanför huvudmannens förvaltningsområde och personliga inslag som blommor, dödsannons, musik och minnesstunden efter ceremonin. Skötsel av den enskilda gravplatsen efter de första 25 åren ingår heller inte, utan är gravrättsinnehavarens eget ansvar. Saknas tillgångar i dödsboet går det att ansöka om ekonomiskt bistånd hos kommunen för det som återstår. Den som utreder ett dödsbos ekonomi och deklaration stöter ofta på just den här gränsdragningen mellan vad begravningsavgiften redan har betalat och vad som ska räknas som en kostnad i boet.
Begravningsavgift och kyrkoavgift: vad är skillnaden?
Begravningsavgift och kyrkoavgift förväxlas ofta eftersom båda dras via skattsedeln, men de är helt separata avgifter. Begravningsavgiften betalar alla folkbokförda, oavsett trostillhörighet, och täcker bara den praktiska begravningsverksamheten. Kyrkoavgiften betalas enbart av den som är medlem i Svenska kyrkan och finansierar i stället präst, kyrkomusiker och kyrkolokal vid en kristen ceremoni, utöver församlingens övriga verksamhet som barnkörer och underhåll av kyrkobyggnader. Den som funderar på att gå ur Svenska kyrkan bör alltså veta att utträdet bara påverkar kyrkoavgiften och inte begravningsavgiften, som fortsätter att dras oavsett medlemskap.
Vem är huvudman: kommunen eller din församling?
I hela landet utom Stockholm och Tranås är det en församling inom Svenska kyrkan som är huvudman, det vill säga bär det lagstadgade ansvaret för begravningsverksamheten inom sitt förvaltningsområde. I Stockholm och Tranås har kommunen haft samma ansvar sedan 1800-talet och fortsatte som huvudman även efter relationsförändringen mellan staten och Svenska kyrkan år 2000. Begravs du på en enskild begravningsplats, till exempel en judisk eller katolsk sådan, betalar din församling i stället ett fastställt ersättningsbelopp till den begravningsplatsens huvudman.
Vanliga frågor om begravningsavgiften
Vad är begravningsavgift och vem betalar den?
Begravningsavgiften är en obligatorisk skatt, trots namnet, som alla folkbokförda i Sverige med en beskattningsbar inkomst betalar automatiskt via skattsedeln, oavsett trostillhörighet.
Ingår begravningsbyråns tjänster i begravningsavgiften?
Nej. Begravningsavgiften täcker bara det som huvudmannen ansvarar för, som gravsättning och gravplats. Begravningsbyråns arvode, kista, urna och minnesstunden räknas som privata kostnader ur dödsboet.
Måste man betala begravningsavgift om man inte är medlem i Svenska kyrkan?
Ja. Begravningsavgiften har inget med medlemskap att göra utan betalas av alla folkbokförda med en beskattningsbar inkomst. Det är bara kyrkoavgiften som kräver medlemskap.
Så har begravningsavgiften utvecklats över tid
Fram till år 2000 ingick begravningsavgiften i den vanliga kommunalskatten. När Svenska kyrkan blev ett självständigt trossamfund samma år fortsatte kyrkans församlingar som huvudmän, men avgiften särskildes från kyrkoavgiften. År 2017 infördes en gemensam, riksenhetlig avgiftssats för alla områden där Svenska kyrkan är huvudman, i stället för att varje församling satte sin egen nivå. Innan dess kunde avgiften variera kraftigt mellan olika delar av landet.
Vad händer om man inte är folkbokförd i Sverige?
Den som inte är folkbokförd i Sverige omfattas inte av begravningsavgiften, vilket innebär att huvudmannen inte är skyldig att tillhandahålla en gravplats. I praktiken sker gravsättning ändå ibland, till exempel av medmänskliga skäl, men då utan den automatiska finansiering som avgiften annars ger.
Vanliga missförstånd om begravningsavgiften
Ett vanligt missförstånd är att begravningsavgiften täcker hela kostnaden för en begravning. I själva verket är begravningsbyråns arvode, kista och urna, blommor och minnesstund fortfarande kostnader som dödsboet själv står för. Ett annat missförstånd är att avgiften kan väljas bort genom att gå ur Svenska kyrkan, vilket bara påverkar kyrkoavgiften. Många tror också att avgiften är lika stor i hela landet, trots att Stockholm och Tranås har egna, betydligt lägre satser eftersom kommunen där är huvudman i stället för en församling.
Avgiftssatserna för 2026 är fastställda av Kammarkollegiet och hämtade från Skatteverket.
