Veckans Finans Veckans Finans
Skatt & deklaration

Dödsboanmälan: bouppteckning och dödsboanmälan – ansök om dödsboanmälan


Dödsboanmälan är ett enklare alternativ till bouppteckning när dödsboets tillgångar bara räcker till begravningen. Se när den gäller, vem som ansöker och tidsgränsen.

Petra Hellström
Petra Hellström
En äldre kvinnas händer bläddrar i papper och kvitton vid ett köksbord i mjukt dagsljus

En dödsboanmälan är kommunens förenklade alternativ till bouppteckning: socialtjänsten utreder och skickar in anmälan till Skatteverket i stället för att dödsbodelägarna gör en fullständig bouppteckning. Den gäller bara när den avlidnes tillgångar inte räcker till mer än begravningskostnaderna och andra utgifter kring dödsfallet, och när dödsboet saknar fast egendom eller tomträtt. Anmälan bör göras inom två månader efter dödsfallet och kostar ingenting.

Vad är en dödsboanmälan?

När någon avlider ska normalt en bouppteckning göras: en skriftlig sammanställning av den avlidnes och en eventuell efterlevande makes eller makas tillgångar och skulder. Har dödsboet mycket begränsade tillgångar kan bouppteckningen i stället ersättas av en dödsboanmälan, en enklare utredning som upprättas av kommunens socialtjänst och sedan skickas till Skatteverket som bevis på att dödsboet är avvecklat.

När kan dödsboanmälan ersätta bouppteckning?

Dödsboanmälan är bara aktuell om två villkor är uppfyllda samtidigt:

  • Tillgångarna i dödsboet räcker inte till mer än begravningskostnaderna och andra utgifter i direkt samband med dödsfallet, som en enklare bouppteckningskostnad eller avveckling av bostaden.
  • Den avlidne äger ingen fast egendom, till exempel en villa eller ett fritidshus, och ingen tomträtt.

Finns det en efterlevande partner räknas även dennes andel av det gemensamma giftorättsgodset in i bedömningen. Saknas förutsättningarna, till exempel för att den avlidne ägde ett företag eller en fastighet, måste dödsbodelägarna i stället låta göra en fullständig bouppteckning.

Att göra en dödsboanmälan – steg för steg

Det är dödsbodelägarna, oftast de närmaste anhöriga, som tar den första kontakten. Kontakta socialtjänsten i den kommun där den avlidne var folkbokförd och berätta att dödsboet kan sakna tillgångar utöver begravningskostnaderna. Socialtjänsten gör därefter en utredning som normalt innehåller:

  1. Ett hembesök där en handläggare går igenom bostaden och bildar sig en uppfattning om värdet på bohag och andra tillgångar.
  2. En genomgång av kontoutdrag, försäkringar, skulder och eventuella fordringar som du som anhörig lämnar in.
  3. Ett beslut om att dödsboanmälan uppfyller villkoren, varefter kommunen skickar den skriftliga anmälan till Skatteverket.

Uppfyller dödsboet inte villkoren avbryts utredningen, och dödsbodelägarna får i stället göra en bouppteckning på egen hand eller med hjälp av en jurist.

Inom vilken tid måste dödsboanmälan göras?

En dödsboanmälan bör göras inom två månader efter dödsfallet. Hör av dig till socialtjänsten så tidigt som möjligt, eftersom både hembesöket och genomgången av dödsboets tillgångar tar tid innan anmälan kan skickas vidare till Skatteverket.

Vad kostar det – och vilket ansvar har kommunen?

Dödsboanmälan är kostnadsfri. Det är kommunens socialtjänst, inte dödsboet eller de anhöriga, som utreder och upprättar anmälan. Jämför det med en bouppteckning, som ofta kräver arvode till en jurist eller begravningsbyrå om dödsbodelägarna inte gör den själva.

Begravningshjälp: ekonomiskt bistånd till begravningskostnaderna

Räcker inte dödsboets tillgångar ens till begravningen kan dödsbodelägarna ansöka om ekonomiskt bistånd hos kommunen. Biståndet beviljas efter att dödsboets tillgångar har räknats av och kan som mest uppgå till ett halvt prisbasbelopp, 29 600 kronor för 2026. Pengarna ska i första hand användas till förrättning, kista, transport och gravsten, inte till att tömma bostaden eller till blommor. Ansök om dödsboanmälan innan du ansöker om biståndet, eftersom kommunen först behöver bedöma dödsboets faktiska tillgångar.

Viktigt att tänka på innan hembesöket

  • Rör inte den avlidnes tillgångar eller egendom innan handläggaren har gjort sitt hembesök, det kan påverka bedömningen av dödsboet.
  • Betala inga räkningar från den avlidnes konto förrän det är klart att tillgångarna räcker till begravningen.
  • Kontakta banken och säg upp autogiron och andra löpande överföringar som är kopplade till kontot.
  • Spara kvitton och en kostnadskalkyl för begravningen, de behövs i socialtjänstens utredning.

Vanliga frågor om dödsboanmälan

Vem betalar om dödsboet saknar pengar helt? Då täcker det kommunala ekonomiska biståndet begravningskostnaderna i stället, upp till taket på ett halvt prisbasbelopp. Måste alla dödsbodelägare vara överens? Nej, men begär någon av dem en bouppteckning i stället görs ingen dödsboanmälan. Kan en dödsboanmälan göras i efterhand om tvåmånadersfristen har passerat? Ja, men dröj inte längre än nödvändigt eftersom en försenad utredning kan försvåra bedömningen av dödsboets tillgångar.

Dödsboanmälan jämfört med bouppteckning

Skillnaden handlar i grunden om omfattning och vem som gör jobbet. En bouppteckning ska normalt förrättas inom tre månader från dödsfallet och skickas till Skatteverket inom en månad därefter, och det är dödsbodelägarna själva, ofta med hjälp av en jurist, som ansvarar för den. Dödsboanmälan görs i stället av kommunen, är klar på kortare tid och krävs bara vid mycket begränsade tillgångar. Den som redan är osäker på om en bouppteckning eller en dödsboanmälan är rätt väg för sitt dödsbo kan läsa mer om vad som gäller vid att deklarera ett dödsbo.

Vad händer om det ändå finns skulder kvar?

En dödsboanmälan innebär inte att dödsboets skulder försvinner. Skulder som inte kan betalas med tillgångarna, som elräkningar eller smålån, skrivs i praktiken av eftersom dödsbodelägarna aldrig ärver skulder personligen i Sverige. Har dödsboet i stället tillgångar av värde, till exempel aktier eller fonder, kan det vara relevant att också sätta sig in i vad som gäller för arvsskatt i Sverige innan arvet fördelas.

Vanliga misstag dödsbodelägare gör

Ett vanligt misstag är att städa ur bostaden eller sälja möbler innan socialtjänstens hembesök är gjort, vilket kan göra att utredningen inte kan bedöma dödsboets verkliga tillgångar. Ett annat är att vänta för länge med att höra av sig, så att tvåmånadersfristen hinner passera innan ärendet ens är påbörjat. Ett tredje är att glömma bort att avsluta autogiron, vilket kan göra att räkningar dras från ett konto som egentligen redan är tomt.