Arvsskatt Sverige är i praktiken en icke-fråga i dag: det finns ingen arvsskatt kvar att betala. Skatten avskaffades och sedan 2005 beskattas inte längre arv, oavsett belopp eller släktskap med den avlidne. Det som fortfarande kräver din uppmärksamhet är de praktiska stegen kring ett dödsbo, som bouppteckning och arvskifte, samt skatten som kan dyka upp längre fram om du säljer det du har ärvt. Den här artikeln går igenom varför arvsskatten avskaffades, vad som gäller för gåvoskatt, hur processen ser ut när du ärver, och hur andra länder hanterar frågan.
Varför avskaffades arvsskatten i Sverige?
Arvsskatten hade funnits i Sverige sedan slutet av 1800-talet, men kritiken mot den växte med åren. Skatten var administrativt krånglig i förhållande till vad den faktiskt gav statskassan: vid avskaffandet uppgick de årliga intäkterna till omkring 2,5 miljarder kronor, en förhållandevis liten summa jämfört med kostnaden för att hantera bouppteckningar och skatteberäkningar för varje dödsbo.
Inför valet 2002 var Moderaterna det enda parti som ville avskaffa arvsskatten. Ändå röstade en enig riksdag bara två år senare för att slopa den helt. Beslutet trädde formellt i kraft den 1 januari 2005, men gjordes retroaktivt till den 17 december 2004. Anledningen var tsunamin i Indiska oceanen i slutet av december 2004, där många svenskar omkom. Genom att flytta datumet bakåt slapp de efterlevande betala arvsskatt på det de ärvde efter sina anhöriga.
Redan ett år tidigare, den 1 januari 2004, hade arvsskatten för efterlevande make, registrerad partner och sambo avskaffats. Lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt upphävdes slutligt genom SFS 2004:1341: Sverige avskaffade arvsskatten och gåvoskatten i samma lagändring, och sedan dess har ingen arvsskatt tagits ut i Sverige.
Gäller det även gåvoskatten och arvsrätten?
Ja, gåvoskatten avskaffades samtidigt som arvsskatten, i samma lagändring. Du kan alltså i dag ge bort pengar, en bostad eller andra tillgångar utan att gåvotagaren behöver betala någon gåvoskatt.
Ett gåvobrev kan ändå vara viktigt att skriva, men av andra skäl än skatt. Ett gåvobrev kan till exempel reglera att gåvan ska vara mottagarens enskilda egendom och därmed hållas utanför en eventuell bodelning, eller klargöra att gåvan ska räknas som förskott på arv. Det handlar alltså om familjerättsliga frågor, inte om beskattning.
Bouppteckning, arvsordningen och testamentet: så fördelas arvet
Även om själva arvet är skattefritt finns det praktiska steg som måste följas när någon avlider. Egendom som efterlämnas av den avlidne ska tas upp i bouppteckningen innan arvet kan fördelas:
- Bouppteckning: ska upprättas inom tre månader efter dödsfallet och sammanställer den avlidnes tillgångar och skulder.
- Registrering: bouppteckningen registreras hos Skatteverket, som en del av dödsboets förvaltning.
- Arvskifte: när bouppteckningen är registrerad fördelas arvet mellan arvingarna eller arvtagarna, antingen enligt testamente eller enligt den lagstadgade arvsordningen om det inte finns något testamente.
Finns det flera arvingar, till exempel syskon eller andra släktingar, är det arvsordningen i ärvdabalken som reglerar arvsrätten och avgör vem som ärver och hur mycket, om inte testamentet säger något annat. Har den avlidne en efterlevande make eller sambo får den personen normalt sitta i orubbat bo innan gemensamma barn ärver, medan särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt.
Vilken roll har Skatteverket när det inte finns någon arvsskatt?
Skatteverkets uppgift vid arv är i dag rent administrativ. Myndigheten fastställer ingen skatt, utan ansvarar för att:
- registrera bouppteckningar som lämnas in av dödsboet,
- ge information och svara på frågor om processen kring bouppteckning och arvskifte,
- se till att dödsboet sköts enligt de formella krav som fortfarande gäller trots att skatten är borta.
Har frågor om arvet blivit krångliga, till exempel vid tvist mellan arvingar eller ett otydligt testamente, kan det vara klokt att ta hjälp av en jurist, även om själva skattefrågan alltså är borta ur bilden.
Måste du betala skatt när du säljer ärvd egendom?
Här är det lätt att missförstå reglerna. Att ärva är skattefritt, men det innebär inte att egendomen blir skattebefriad för alltid. I stället gäller kontinuitetsprincipen: du som arvinge övertar den avlidnes ursprungliga omkostnadsbelopp, alltså vad hen en gång betalade för tillgången.
Säljer du senare en ärvd bostad kan hela vinsten sedan det ursprungliga köpet bli föremål för reavinstskatt, inte bara värdeökningen som skett efter dödsfallet. Samma princip gäller ärvda aktier och fonder: omkostnadsbeloppet du utgår från vid en framtida kapitalvinstberäkning är den avlidnes ursprungliga anskaffningsvärde, inte marknadsvärdet vid arvstillfället.
Ärver du aktier eller fonder som ligger på ett investeringssparkonto påverkas beskattningen i stället av kontotypen framöver snarare än av arvet i sig, se vår jämförelse mellan ISK och kapitalförsäkring för att förstå skillnaden i hur arv och ägande hanteras på de två kontotyperna.
Hur ser arvsskatten ut i EU och andra länder?
Sverige är långt ifrån ensamt om att ha avskaffat arvsskatten, men det är fortfarande vanligare i Europa att en sådan skatt finns kvar. Enligt uppgifter tar 18 av EU:s 27 medlemsländer ut någon form av skatt på arv, vilket kan komma som en överraskning om du flyttar utomlands eller ärver från ett annat land.
- Storbritannien tar ut “inheritance tax” på arv som överstiger 325 000 pund, med en skattesats på uppemot 40 % på den överskjutande delen.
- Tyskland har en arvsskatt mellan 7 och 50 %, beroende på hur nära släkt du är med den avlidne och hur stort arvet är. Grundavdraget är 500 000 euro för make eller maka, 400 000 euro per barn, men bara 20 000 euro för avlägsna släktingar. Familjeföretag kan få lättnader vid generationsskiften om ägandet stannar inom familjen.
- Danmark kallar sin motsvarighet “boafgift”, som 1995 ersatte den tidigare “arveafgift”.
- Finland tar ut arvsskatt på arv som överstiger 20 000 euro.
Planerar du att bo utomlands, äga tillgångar i ett annat land, eller ärva från någon som bott utanför Sverige, är det värt att räkna med att helt andra regler kan gälla än de svenska.
Vanliga frågor om arvsskatt i Sverige
Här samlar vi svar på de vanligaste frågorna om arvsskatt i Sverige. Har du en fråga som inte besvaras här kan Skatteverket eller en jurist ge svar utifrån din specifika situation.
Finns det arvsskatt i Sverige i dag? Nej, arvsskatten är avskaffad och tas inte ut oavsett hur stort arvet är eller vem som ärver.
Behöver jag betala skatt om jag ärver från ett EU-land med arvsskatt? Det beror på det andra landets regler, inte på svensk lag. Sverige tar inte ut arvsskatt, men landet där tillgången eller den avlidne fanns kan ha en egen arvsskatt att betala.
Detta är allmän information och inte personlig juridisk eller ekonomisk rådgivning. Kontakta Skatteverket eller en jurist för rådgivning anpassad till ditt dödsbo.
