Nej, arvsskatten är inte återinförd i Sverige, och det finns inget konkret lagförslag om det i riksdagen 2026. Det som pågår är politisk debatt: LO har lagt fram ett förslag om en ny arvs- och gåvoskatt, och frågan dyker regelbundet upp i sociala medier och kommentarsfält inför valåret. Regeringen har inte lagt fram något eget förslag, och ingen statlig utredning om en ny arvsskatt pågår för närvarande.
I dag betalar du ingen skatt när du ärver pengar, aktier eller en bostad i Sverige, oavsett belopp. Det gäller sedan arvs- och gåvoskatten avskaffades 2004–2005, och det gäller fortfarande. Den här artikeln går igenom varför skatten togs bort, vad förslagen om att den ska återinföras faktiskt innehåller, och vad en ny arvsskatt skulle kunna kosta dig.
Kort svar: kan arvsskatten återinföras i Sverige just nu?
Nej. Att arvsskatten skulle kunna återinföras kräver ett konkret lagförslag och en riksdagsmajoritet, och inget av det finns i dag. Historiskt krävde både avskaffandet och tidigare skatteförändringar på området brett politiskt stöd, vilket saknas för ett återinförande i nuläget. Se vår genomgång av arvsskatt i Sverige för vad som gäller just nu.
Varför avskaffades arvsskatten 2004?
År 2004 beslutade en enig riksdag att arvsskatten avskaffades, med verkan från 17 december samma år. För efterlevande make, registrerad partner och sambo hade skatten redan tagits bort ett år tidigare, från 1 januari 2004, medan gåvoskatten formellt avskaffades från 1 januari 2005.
Skälet var i första hand att skatten försvårade generationsskiften i familjeföretag. När ett företag skulle gå i arv kunde arvsskatten tvinga fram en försäljning av delar av bolaget, bara för att betala skatten. Det fick också entreprenörer och investeringskapital att flytta utomlands. Ekonomiskt var skatten dessutom marginell för staten: sista helåret, 2004, gav den omkring 2–2,5 miljarder kronor, mindre än två promille av alla skatteintäkter.
Vem ställer frågan – och borde arvsskatten komma tillbaka?
Frågan om arvsskatten borde återinföras drivs i huvudsak från vänsterkanten. LO och Grön Ungdom har lyft den som en del av ett bredare, omfördelande skattepaket för att jämna ut ekonomiska klyftor mellan generationer.
Motståndet är starkt från liberalt och konservativt håll samt från näringslivsorganisationer som Svenskt Näringsliv, Skattebetalarna och Timbro. Deras argument är att skattebasen är liten och flyktig, att förmögna relativt enkelt kan flytta kapital utomlands, och att en ny arvsskatt riskerar att skada samma familjeföretagande som avskaffandet 2004 skulle skydda.
Vad föreslår LO om ny arvsskatt och gåvoskatt?
LO har föreslagit en arvs- och gåvoskatt på 10–20 procent med ett grundavdrag på 400 000 kronor per person, vilket enligt förslaget skulle ge staten runt 10 miljarder kronor om året. Formellt är det riksdagen som beslutar om skattelagstiftning, och motioner om återinförd arvsskatt har lagts tidigare utan att leda till lagstiftning.
Vad skulle en återinförd arvsskatt kosta dig?
Med LO:s förslag som exempel: ärver du 700 000 kronor och grundavdraget är 400 000 kronor, blir 300 000 kronor skattepliktigt. Vid en skattesats på 15 procent, mitt i det föreslagna spannet, blir skatten 45 000 kronor. Ärver du 400 000 kronor eller mindre betalar du ingen skatt alls enligt förslaget. LO:s siffror är ett debattinlägg, inte en beslutad skattetabell, och det finns ingen fastställd nivå på grundavdrag eller skattesats att räkna på förrän ett eventuellt lagförslag läggs fram.
Minskar arvsskatt klyftorna – vad visar forskningen?
Forskarna Mikael Elinder och Oscar Erixson vid Uppsala universitet har visat att den tidigare svenska arvsskatten snarare kunde öka klyftorna i praktiken. Stora förmögenheter kunde planeras, delas upp mellan flera arvtagare eller flyttas undan skatten i god tid, medan mindre förmögna arvtagare med enklare tillgångar, som en sommarstuga eller ett barndomshem, oftare fick betala fullt ut.
Samtidigt pekar Finanspolitiska rådet på att de ekonomiska klyftorna i Sverige ökar, framför allt drivet av kapitalinkomster snarare än löneinkomster. Det är den utvecklingen som driver delar av debatten, även om forskningen inte ger ett entydigt svar på om arvsskatt är rätt verktyg för att minska just den skillnaden.
Vilken roll spelar EU, Finland och Danmark i debatten?
Sverige är ovanligt i sammanhanget: landet saknar i dag både arvsskatt, gåvoskatt och förmögenhetsskatt, medan de flesta OECD-länder behåller någon form av arvsbeskattning. EU reglerar inte medlemsländernas arvsskatt, utan varje land bestämmer själv. Både Finland och Danmark har kvar sin arvsskatt, vilket ibland används som argument för att Sverige “ligger efter” i debatten, samtidigt som förespråkare för dagens system pekar på att avskaffandet 2004 stärkte svenskt familjeföretagande jämfört med grannländerna.
Vad gäller hos Skatteverket för gåva, testamente och dödsbo i dag?
Så länge ingen ny lag beslutas gäller dagens regler hos Skatteverket: arvet i sig beskattas inte, oavsett storlek, och en gåva du tar emot är skattefri oavsett värde. Har den avlidne skrivit ett testamente styr det fördelningen, men varken testamentet eller arvet utlöser någon skatt. Vid dödsfall inom ett äktenskap görs ofta en bodelning innan arvet fördelas mellan dödsbodelägarna, och dödsboet ska göra en bouppteckning. Se vår guide till att deklarera dödsbo för vad som krävs och när. Säljer du senare en ärvd bostad eller ärvda aktier kan kapitalvinstskatt bli aktuell, eftersom du övertar den avlidnes ursprungliga omkostnadsbelopp.
Vill du redan nu planera för hur en eventuell framtida gåvo- eller arvsskatt skulle påverka ditt sparande är det värt att känna till hur olika sparformer hanterar arv och ägande. Vår jämförelse av ISK och kapitalförsäkring går igenom skillnaderna, som kan bli mer relevanta om skattereglerna för arv ändras i framtiden.
