Rehabiliteringsersättning är en ersättning från Försäkringskassan som du kan få i stället för sjukpenning när du deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering efter en sjukskrivning. Ersättningen består av två delar: rehabiliteringspenning, som är själva dagersättningen, och särskilt bidrag, som täcker kostnader rehabiliteringen för med sig. Syftet är att du ska kunna ägna dig helt åt insatserna som ska hjälpa dig tillbaka till arbete utan att förlora inkomst eller behöva betala rehabiliteringskostnaderna ur egen ficka.
Vad är rehabiliteringsersättning?
Rehabiliteringsersättningen regleras i socialförsäkringsbalken och betalas ut när du är sjukskriven och tillsammans med Försäkringskassan har tagit fram en rehabiliteringsplan för att återfå din arbetsförmåga. Till skillnad från vanlig sjukpenning, som bara kräver att arbetsförmågan är nedsatt, förutsätter rehabiliteringsersättningen att du faktiskt deltar i konkreta insatser: arbetsträning, utbildning, omskolning eller andra åtgärder som ska föra dig tillbaka till arbetslivet.
De två delarna av ersättningen fungerar olika. Rehabiliteringspenningen är den löpande dagersättningen och motsvarar i stort sett vad du skulle fått i sjukpenning under samma sjukperiod. Det särskilda bidraget är däremot en engångs- eller löpande ersättning för de extra kostnader rehabiliteringen orsakar, till exempel resor till och från insatsen, kurslitteratur eller nödvändiga hjälpmedel som inte redan bekostas på annat sätt. Skiljer sig din arbetsplats situation åt kan arbetsgivaren behöva bekräfta att arbetsträningen eller omskolningen faktiskt genomförs, eftersom Försäkringskassan annars inte kan betala ut vare sig rehabiliteringspenning eller bidrag.
Vem kan få rehabiliteringsersättning?
För att ha rätt till rehabiliteringsersättning behöver du uppfylla några grundläggande villkor:
- Du är sjukskriven och har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller en funktionsnedsättning.
- Försäkringskassan har godkänt en rehabiliteringsplan för dig, ofta framtagen tillsammans med din arbetsgivare, vården och ibland Arbetsförmedlingen.
- Du deltar aktivt i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen enligt planen, till exempel arbetsträning på din arbetsplats, en utbildningsinsats eller ett omställningsprogram.
- Insatserna syftar konkret till att du ska kunna återgå i arbete, inte enbart till medicinsk behandling.
Är du inskriven hos Arbetsförmedlingen och saknar arbetsgivare kan din rehabiliteringsplan i stället tas fram i samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, till exempel genom aktivitetsstöd-liknande program när insatsen ligger inom Arbetsförmedlingens ansvar. Har du en anställning är det normalt arbetsgivaren som initierar kontakten med Arbetsförmedlingen tillsammans med Försäkringskassan, om det inte är uppenbart att din arbetsplats saknar lämpliga arbetsuppgifter att återgå till.
Hur mycket pengar ger rehabiliteringsersättningen?
Rehabiliteringspenningen beräknas på samma sätt som sjukpenning: ungefär 80 procent av din sjukpenninggrundande inkomst (SGI) delat på 365 dagar. Har du en SGI på 350 000 kronor blir rehabiliteringspenningen alltså ungefär 767 kronor per dag före skatt, förutsatt att du deltar i rehabiliteringen på heltid. Deltar du bara i insatsen på deltid betalas rehabiliteringspenningen ut i motsvarande grad, till exempel 50 eller 75 procent, precis som vid partiell sjukskrivning.
Det särskilda bidraget är separat från dagersättningen och betalas ut för faktiska, styrkta kostnader kopplade till rehabiliteringen. Du behöver normalt spara kvitton och redovisa utläggen till Försäkringskassan för att få bidraget utbetalt, och det täcker inte kostnader som redan ersatts genom något annat statligt stöd, till exempel om din arbetsgivare i stället har fått rehabiliteringsstöd hos ett kollektivavtalat försäkringsbolag som Afa Försäkring.
Så ansöker du om rehabiliteringsersättning
Rehabiliteringsersättning söker du inte fristående, utan den följer av att en rehabiliteringsplan upprättas och godkänns. Processen ser normalt ut så här:
- Din arbetsgivare tar, om du har en anställning, fram en plan för återgång i arbete senast 30 dagar efter att sjukskrivningen inletts, om det inte är uppenbart att hälsotillståndet gör återgång omöjlig.
- Försäkringskassan bedömer om det behövs en arbetslivsinriktad rehabiliteringsplan utöver den, ofta efter ett avstämningsmöte där du, arbetsgivaren och ibland vården deltar.
- Planen beskriver vilka insatser som ska genomföras och under hur lång tid, och arbetsgivaren rapporterar löpande till Försäkringskassan hur arbetsträningen fortlöper.
- När planen har godkänts och beviljats betalas rehabiliteringspenningen ut löpande, och du kan ansöka om ersättning för de extra kostnader insatserna medför genom det särskilda bidraget.
Under tiden du får rehabiliteringsersättning gäller så kallat SGI-skydd, vilket innebär att din sjukpenninggrundande inkomst inte sänks bara för att du är borta från ordinarie arbete hos arbetsgivaren för att delta i rehabiliteringen. Rätten till skyddet gäller oavsett om det är arbetsgivaren, Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan som håller i den arbetslivsinriktade delen av rehabiliteringstiden. Vill du fördjupa dig i hur SGI räknas fram i grunden finns en genomgång i vår guide om att räkna ut föräldrapenning, där samma SGI-beräkning ligger till grund för ersättningen.
Rehabiliteringsersättning eller sjukpenning vid sjukdom – vad säger lagen?
Rehabiliteringsersättning och sjukpenning ligger nära varandra i belopp, men förutsättningarna skiljer sig åt enligt lagen. Den som bara får sjukpenning får ersättning så länge arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom, oavsett om personen deltar i någon insats eller inte, medan andra sjukskrivna som aktivt medverkar i en godkänd rehabiliteringsplan i stället får rehabiliteringsersättning, som dessutom ger det särskilda bidraget som sjukpenningen helt saknar. Har din sjukfrånvaro pågått en längre tid utan att arbetsförmågan förbättrats är det vanligt att Försäkringskassan prövar om sjukersättning, en varaktig ersättning vid bestående nedsatt arbetsförmåga, är mer aktuellt än fortsatt rehabilitering.
Ersättningen ska heller inte blandas ihop med förebyggande sjukpenning, som betalas ut innan du är sjukskriven för att förhindra att en sjukdom bryter ut eller förvärras och därmed förkorta en kommande sjukperiod. Rehabiliteringsersättningen förutsätter tvärtom att du redan är sjukskriven och nu ska ta dig tillbaka till arbete. Ytterligare en näraliggande ersättning är sjukpenning i särskilda fall, som riktar sig till en helt annan grupp: den som lämnat aktivitetsersättningen vid 30 års ålder utan att ha byggt upp en egen SGI.
Här svarar vi på vanliga frågor om rehabiliteringsersättning
Vad ingår i rehabiliteringsersättningen?
Rehabiliteringspenning, som är dagersättningen, och särskilt bidrag för kostnader kopplade till rehabiliteringen.
Vem kan få rehabiliteringsersättning?
Den som är sjukskriven, har en godkänd rehabiliteringsplan och aktivt deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering.
Hur mycket kan man få i rehabiliteringspenning?
Ungefär 80 procent av din sjukpenninggrundande inkomst delat på 365 dagar, samma nivå som vanlig sjukpenning.
Vad är skillnaden mellan rehabiliteringsersättning och vanlig sjukpenning?
Rehabiliteringsersättning förutsätter aktivt deltagande i en rehabiliteringsplan och innehåller det särskilda bidraget, medan sjukpenning bara kräver nedsatt arbetsförmåga.
Relaterade ersättningar och stöd vid sjukdom och rehabilitering
Rehabiliteringsersättning är en av flera ersättningar som hänger ihop med sjukskrivning och SGI. Har du frågor om närliggande situationer finns fler relaterade guider på sajten: förebyggande sjukpenning för dig som ännu inte är sjukskriven men behöver avstå arbete för en ordinerad behandling, sjukpenning i särskilda fall för dig som lämnat aktivitetsersättningen, och aktivitetsstöd för den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program hos Arbetsförmedlingen. Alla länkas till ovan i respektive avsnitt.
